PiffoPaff

Linnsan, sånt här gillar jag. Man läser sin delade blogg (bara för att komma åt Carres som jag aldrig kommer ihåg namnet på, men som vi har länkad här. heja oss) o så plötsligt så stod där något som inte var mina bokstäver. Linn, jag saknar dig. Längre från varandra än såhär kommer man nog inte. Inte avståndsmässigt i alla fall..

Här har det hunnit bli sommar. Eller i alla fall om man ska rätta sig efter tiden. Vi gjorde klassikern o glömde skruva om klockan. Men nu är det alltså fem timmar som skiljer oss åt.
Och här är varmt o skönt. Frukost på altanen funkar utmärkt. Och att vakna av fågelkvitter känns helt okej.
Jag gillar värme, så enkelt är det.

Sen har jag lite beslutsångest angående mitt sätt att hålla kontakt med resten av världen. Dels bloggar (fantatsikt ord, heter blog på engelska) jag lite oregelbundet, men inte nog med det. Jag mailar, skypear, ringer, sms:ar, facebookar och gud vet vad. Och inte nog med det, jag har blivit medlem i resdageboken.se också.
Vad hände med brevduvan?

Och sen är det konstigt, att man måste åka till amerika för att äta den enligt resten av världen svenskaste maten man kan äta. Köttbullar, potatismos, brun sås och lingonsylt. Den kombinationen är tämligen nykommen för mig. Men än så länge har jag redan ätit den på flyplanet, hos min nya familj och hos vänner.

Byebye.
PiffoPaff AB ©