Back on track, eller in buisneiss om så vill..
.. verkligenheten kom ifatt oss och satte oss på ett tåg tillbaka mot Sandefjord. Ja, vad ska man säga.
(Jag vet inte om Linn kommer slå ihälj mig efter detta uttalndet:) Men Linn grät ett par stackars tårar där på stationen, och med handen på hjärtat (rätta mig om jag har fel alla som känner Linn), det är de första tårarna jag sett lämna hennes ögon. Och då förstår ni va, hur vi kände inför hem(?)resan..
Sakta men säkert börjar vi väl återhämta oss efter vår, eller ja min, plötsliga jag-vill-för-allt-i-världen-inte-spendera-en-minut-till-i-detta-jäkla-skit-landet-där-dom-talar-världens-fulaste-språk-och-saknar-allt-vad-matkultur-innefattar-och-att-bo-i-en-källare-får-en-att-känna-sig-som-ett-källarbarn-jag-älskar-min-familj-och-mina-vänner-och-bromölla-och-tom-altona-och-Maxi-och-ja-gud-bara-ta-mig-här-ifrån attack..
Och det tack vare stöd från våra underbara sambos, pojkvänner, mammor, SATC-filmen, inplanerade Göteborgbesök, systrar och lite nya jobb. Helt ärligt tror jag att vi står ut fram till jul, men det är nog med nöd och näppe!
Tänk på pengarna säger alla.
Och då blir inte bättre, för vips ser jag tjuvekornersmynt och tohundrakronerssedlar för ögonen, och bara tanken på något norskt får mig att kräka. Urk!
Men skrev jag inte att vi börjat komma ur svackan? Jo, jag tror faktiskt det. Och för att fira har jag druckit en Chailatte till lunch.... Heja!
Helgen är fullproppad med jobb och så sakteliga tror jag att vi börjat acceptera att vi är back on track, eller in buisneiss om så vill.
Förresten. Sverigebesöket - ingen nämd ingen glömd. Det var underbart! Underbart att andas skåneluft för några dagar.
Och äntligen har Blondinbella börjat blogga igen. Vi la loss på latsidan där ett tag, det blir lätt så när man saknar konkurans!
Ha de!
/PiffoPaff AB ©
Ps. Igår var det snöstorm och blixthalka. Idag ösregnar det. Till och med vädret får en att hoppa högt av lycka. Typ.
(Jag vet inte om Linn kommer slå ihälj mig efter detta uttalndet:) Men Linn grät ett par stackars tårar där på stationen, och med handen på hjärtat (rätta mig om jag har fel alla som känner Linn), det är de första tårarna jag sett lämna hennes ögon. Och då förstår ni va, hur vi kände inför hem(?)resan..
Sakta men säkert börjar vi väl återhämta oss efter vår, eller ja min, plötsliga jag-vill-för-allt-i-världen-inte-spendera-en-minut-till-i-detta-jäkla-skit-landet-där-dom-talar-världens-fulaste-språk-och-saknar-allt-vad-matkultur-innefattar-och-att-bo-i-en-källare-får-en-att-känna-sig-som-ett-källarbarn-jag-älskar-min-familj-och-mina-vänner-och-bromölla-och-tom-altona-och-Maxi-och-ja-gud-bara-ta-mig-här-ifrån attack..
Och det tack vare stöd från våra underbara sambos, pojkvänner, mammor, SATC-filmen, inplanerade Göteborgbesök, systrar och lite nya jobb. Helt ärligt tror jag att vi står ut fram till jul, men det är nog med nöd och näppe!
Tänk på pengarna säger alla.
Och då blir inte bättre, för vips ser jag tjuvekornersmynt och tohundrakronerssedlar för ögonen, och bara tanken på något norskt får mig att kräka. Urk!
Men skrev jag inte att vi börjat komma ur svackan? Jo, jag tror faktiskt det. Och för att fira har jag druckit en Chailatte till lunch.... Heja!
Helgen är fullproppad med jobb och så sakteliga tror jag att vi börjat acceptera att vi är back on track, eller in buisneiss om så vill.
Förresten. Sverigebesöket - ingen nämd ingen glömd. Det var underbart! Underbart att andas skåneluft för några dagar.
Och äntligen har Blondinbella börjat blogga igen. Vi la loss på latsidan där ett tag, det blir lätt så när man saknar konkurans!
Ha de!
/PiffoPaff AB ©
Ps. Igår var det snöstorm och blixthalka. Idag ösregnar det. Till och med vädret får en att hoppa högt av lycka. Typ.
...
Johanna jobbar men jag vet att hon håller med :
Det är precis lika skönt att komma hem som det är jobbigt att vara tillbaka.
Det är precis lika skönt att komma hem som det är jobbigt att vara tillbaka.
Vill du ha pose?
I helgen var det fler än kunderna på Rema 1000 som trengde en pose..
Jaha, då var det dags för ännu ett jästbloggsinlägg. Kan det bero på att vi jobbar om varandra, min sambo och jag? Jag tror det.
Man skulle kunna kalla det kris i förhållandet. Men inte vi inte. Åh nej, vi har vår kvalitetstid på nätterna numera. Men inte i sängen. Utan när Linn hämtar mig på jobbet mitt i natten. Och när jag skjutsar Linn till jobbet ett par timmar senare, mitt i natten. Underbart!
Ännu en Norgehelg är avklarad - jag börjar se ett litet mönster. (Och monster). Antingen jobbar man 24-7 som Elin skulle ha sagt, eller dricker man starka drycker tills man kräks. Eller har Sofia och Linn något att invända där kanske?
Min helg var en äkta 24-7 helg, med låt mig se, hela fem timmars sömn sammanlagt.
Desto mer jobb däremot, och det gillar vi. Man lär sig verkligen att använda sina olika sidor när man har så många jobb. På 48 timmar hann jag med att : vara kempesocial i kassan, kosla mig på hotellet och sist men inte minst servera (mig?) på Midtåsen.
Helgen avslutades med ännu mer kos på hotellet, innan familjen Rehnwall/Stenkvisy/Nordström/Strand bestämde sig för att åka på söndagsutflykt. Målet var Midtåsen och picknicken var kaffe och choklad. Vi kom dit och hem med livet i behåll, men en mamma i silvrig bil höll på att sätta stopp för det. Krocken var så gott som ett fakutm. Tuur att Sofias pärla har bromsar i toppskick. Utflykten förövrigt var så koselig som den bara kan bli..
Och helgens största undehållning tror jag att vi är eniga om att Linn stod för. Oväntat tycker ni? Nej jag vet, inte vi heller..
Imorgon befinner jag mig förhoppningsvis på svensk mark igen, om allt går som det ska. Och om allt går bättre än det ska har jag Linn vid min sida. Vi kommer att göra Sverige oroligt i helgen, och låta Sofia och Elin hålla i trådarna på hystadveien 148. Det återstår att se om de väljer att följa vårt spännande helgmösnter..
Vill du ha pose?
Vill du ha kvittering?
Ha de!
/PiffoPaff AB ©
PS. Toppen att Blondibella fortfarande tvingas pausa av knäcken för att det går så bra för oss. Livet leker!
Jaha, då var det dags för ännu ett jästbloggsinlägg. Kan det bero på att vi jobbar om varandra, min sambo och jag? Jag tror det.
Man skulle kunna kalla det kris i förhållandet. Men inte vi inte. Åh nej, vi har vår kvalitetstid på nätterna numera. Men inte i sängen. Utan när Linn hämtar mig på jobbet mitt i natten. Och när jag skjutsar Linn till jobbet ett par timmar senare, mitt i natten. Underbart!
Ännu en Norgehelg är avklarad - jag börjar se ett litet mönster. (Och monster). Antingen jobbar man 24-7 som Elin skulle ha sagt, eller dricker man starka drycker tills man kräks. Eller har Sofia och Linn något att invända där kanske?
Min helg var en äkta 24-7 helg, med låt mig se, hela fem timmars sömn sammanlagt.
Desto mer jobb däremot, och det gillar vi. Man lär sig verkligen att använda sina olika sidor när man har så många jobb. På 48 timmar hann jag med att : vara kempesocial i kassan, kosla mig på hotellet och sist men inte minst servera (mig?) på Midtåsen.
Helgen avslutades med ännu mer kos på hotellet, innan familjen Rehnwall/Stenkvisy/Nordström/Strand bestämde sig för att åka på söndagsutflykt. Målet var Midtåsen och picknicken var kaffe och choklad. Vi kom dit och hem med livet i behåll, men en mamma i silvrig bil höll på att sätta stopp för det. Krocken var så gott som ett fakutm. Tuur att Sofias pärla har bromsar i toppskick. Utflykten förövrigt var så koselig som den bara kan bli..
Och helgens största undehållning tror jag att vi är eniga om att Linn stod för. Oväntat tycker ni? Nej jag vet, inte vi heller..
Imorgon befinner jag mig förhoppningsvis på svensk mark igen, om allt går som det ska. Och om allt går bättre än det ska har jag Linn vid min sida. Vi kommer att göra Sverige oroligt i helgen, och låta Sofia och Elin hålla i trådarna på hystadveien 148. Det återstår att se om de väljer att följa vårt spännande helgmösnter..
Vill du ha pose?
Vill du ha kvittering?
Ha de!
/PiffoPaff AB ©
PS. Toppen att Blondibella fortfarande tvingas pausa av knäcken för att det går så bra för oss. Livet leker!
GJästbloggare
GJästbloggare
GJästsvampar
Linn ( sjukt norskt namn ) Maria Nordström. Mitt första blogginlägg. Helt själv på Mcdonalds. Känner press att blogga nu när blondinbella fortfarande har paus.
Blogg-Bloggare-Bloggigaste-Blondinbelinn
Jag har jobbat på lager hela veckan lång and I Löööövvee it.
Det är ju helt fantastiskt.
- Du får verkligen ha på dig var som helst. Jag har gått i mjukisbyxor och pappas urtvättade XL tröjor hela veckan. hmm känner igen den outfiten? Ja just det. Så såg jag ut i skolan halva 3an tills Ellinor sa till mig.
- Du behöver inte diska/städa under jobbtid. Underbart.
- Det är helt fantakstiskt att vara så fruktansvärt osocial. Att inte jobba med regler så som "kunden har alltid rätt" eller "LE på heltid".
- Du behöver inte räkna någon nedrans kassa när du har jobbat färdigt.
- Du är en i mängden.
- Det är som en fantasivärld. Tröttnar aldrig på att låtsas att det är till mig själv jag plockar. Ett ps3 där ett Xbox 360 Elit där. En 47" där och det högtalarsystemet.
- Du kan spana på killarna som kör truck "truck-killarna". Deras utseende är säkerligen inte särskilt märbart utanför lagerväggarna men nere i lagret så är de lika snygga som hmm "IdolOla" ( och ja jag är fortfarande kär i honom, har dock lämnat nyckelringen med honom hemma ) Truck-killarna har i mina ögon lika mycket status som en kille med en 360spider har i verkligheten. Det ser så roligt ut att köra. Som Need for Speed fast annorlunda.
- MATEN. Du får äta hur mycket du vill. Nutella, våfflor, hamburgare you name it.
Som sagt så har vi fått TV i vår källare. Woho
Går inte att beskriva hur bra det känns att fått återuppta förhållandet med Sporten igen.
Vilket förhållande vi har. Jag bara tar och tar och Peppe Eng bara ger och ger.
Johanna och jag har på allvar börjat jobbat på vårt förhållande. Kvalitetstid har införts.
Hon är en starktjej.
Det krävs faktiskt mycket för att man ska orka sitta i kassan dag in och dag ut.
Särskilt när hon även får rycka in som kurrator mer än ofta.
Haha, igår skulle johanna gå och lägga sig och läsa lite.
Imorse stiger hon upp med samma outfit som hon bara skulle ligga och läsa lite i.
Vilket i och för sig va väldigt praktiskt då hon skulle sätta sig i bilen direkt.
på söndag har jag min första lediga dag sen förra torsdagen. Vilket ska firas med fest på lördag. Jag längtar så ögonen nästan tåras. Shit, vad det ska bli niicce. Mamma och Fannie va här uppe förra veckan. Super kosligt.
Jag va inte så bra på att blogga. Allt blir bara ironiskt och inget hänger ihop. Jag har inte ens nämnt Johannas och mina skrattattacker när vi ska sova? Eller att Sofia är en legend. Jag har inte ens klagat över att jag är sjuk. Eller att jag är orolig över MM. Att norskarna inte kan säga vad klockan är 10 över halv? 10 på 12? Alla norrmän kör runt i snygga bilar men har helt glömt bort att alla snygga bilar ( undantag ferrari ) kan bli fula med billiga/fula fälgar. ajajaj.
Jag ska hem och övningsblogga, spela lite ps2 i min tvspelshörna och umgås med norgefamiljen =)
HA DE©
åååå vilken underbar dag det är, man får vara ( jobba ) som man är och man får leva tillsammans. Hejhej vilken underbar dag det är! Arthur - Lillemor - Buster.
GJästsvampar
Linn ( sjukt norskt namn ) Maria Nordström. Mitt första blogginlägg. Helt själv på Mcdonalds. Känner press att blogga nu när blondinbella fortfarande har paus.
Blogg-Bloggare-Bloggigaste-Blondinbelinn
Jag har jobbat på lager hela veckan lång and I Löööövvee it.
Det är ju helt fantastiskt.
- Du får verkligen ha på dig var som helst. Jag har gått i mjukisbyxor och pappas urtvättade XL tröjor hela veckan. hmm känner igen den outfiten? Ja just det. Så såg jag ut i skolan halva 3an tills Ellinor sa till mig.
- Du behöver inte diska/städa under jobbtid. Underbart.
- Det är helt fantakstiskt att vara så fruktansvärt osocial. Att inte jobba med regler så som "kunden har alltid rätt" eller "LE på heltid".
- Du behöver inte räkna någon nedrans kassa när du har jobbat färdigt.
- Du är en i mängden.
- Det är som en fantasivärld. Tröttnar aldrig på att låtsas att det är till mig själv jag plockar. Ett ps3 där ett Xbox 360 Elit där. En 47" där och det högtalarsystemet.
- Du kan spana på killarna som kör truck "truck-killarna". Deras utseende är säkerligen inte särskilt märbart utanför lagerväggarna men nere i lagret så är de lika snygga som hmm "IdolOla" ( och ja jag är fortfarande kär i honom, har dock lämnat nyckelringen med honom hemma ) Truck-killarna har i mina ögon lika mycket status som en kille med en 360spider har i verkligheten. Det ser så roligt ut att köra. Som Need for Speed fast annorlunda.
- MATEN. Du får äta hur mycket du vill. Nutella, våfflor, hamburgare you name it.
Som sagt så har vi fått TV i vår källare. Woho
Går inte att beskriva hur bra det känns att fått återuppta förhållandet med Sporten igen.
Vilket förhållande vi har. Jag bara tar och tar och Peppe Eng bara ger och ger.
Johanna och jag har på allvar börjat jobbat på vårt förhållande. Kvalitetstid har införts.
Hon är en starktjej.
Det krävs faktiskt mycket för att man ska orka sitta i kassan dag in och dag ut.
Särskilt när hon även får rycka in som kurrator mer än ofta.
Haha, igår skulle johanna gå och lägga sig och läsa lite.
Imorse stiger hon upp med samma outfit som hon bara skulle ligga och läsa lite i.
Vilket i och för sig va väldigt praktiskt då hon skulle sätta sig i bilen direkt.
på söndag har jag min första lediga dag sen förra torsdagen. Vilket ska firas med fest på lördag. Jag längtar så ögonen nästan tåras. Shit, vad det ska bli niicce. Mamma och Fannie va här uppe förra veckan. Super kosligt.
Jag va inte så bra på att blogga. Allt blir bara ironiskt och inget hänger ihop. Jag har inte ens nämnt Johannas och mina skrattattacker när vi ska sova? Eller att Sofia är en legend. Jag har inte ens klagat över att jag är sjuk. Eller att jag är orolig över MM. Att norskarna inte kan säga vad klockan är 10 över halv? 10 på 12? Alla norrmän kör runt i snygga bilar men har helt glömt bort att alla snygga bilar ( undantag ferrari ) kan bli fula med billiga/fula fälgar. ajajaj.
Jag ska hem och övningsblogga, spela lite ps2 i min tvspelshörna och umgås med norgefamiljen =)
HA DE©
åååå vilken underbar dag det är, man får vara ( jobba ) som man är och man får leva tillsammans. Hejhej vilken underbar dag det är! Arthur - Lillemor - Buster.
Lågkonjuktur, någon?!
Hej hopp.
Igår bloggade Linn världens roligaste inlägg, helt själv. Dessvärre kan man bara vara inloggad på mcdonalds närverk en timme, sen stängs det ner. Sefyllie hade den timmen gått just som blogginlägget skulle uppdateras. Men vi har lärt oss, att sånt är livet. För, med motgångar föds framgångar tänker vi.
Efter den lilla motgången skulle vi köpa mcflurry till våra sambos, men då städas tydligen glassmaskinen. Så idag förväntade vi oss bara en massa framgång, men än sålänge har den inte gjort sig märkbart synglig.. Men den som väntar på något gott.
Den stora nyheten sen senaste måste väl vara Sofias underbara upptäckt i söndagsförmiddag. För övrigt låg vi och halvsov med tanke på den alkholhaltiga drycken som intagits kvällen förre, när det plötsligt klickar till för Sofia. Det förtäljer historien att vi numera delar hus på med två pigga och hurtiga kinesjänter, som varje mordgon klockan sju kör igång ett race som innehåller allt från dammsugning till kapplöpning, ommöblering och MTV-lyssande. MTV-lyssnade tänker ni, vi som inte har någon TV.
Nej, just det.
Likadant tänker Sofia och utbrister: MEN KINERSERNA TITTAR JU PÅ TV!!!! Flyger upp ur sängen, letar fram en dammig box och scartsladd, kopplar och mixtrar lite. Och så plötsligt... Vi har tv!
Jisses! Det var som julafton och lönedag på samma gång.
Så söndagen ägnade vi åt Stjärnor på is, ICA-reklamen (och nej, vi fattade ingenting. Vad har hänt med snyggLars, och varför sjunger de inte "icas egna varor, som vi gjort själv nanana" längre? Har vi missat något?) Kalla fakta, Parlamentet, Se upp för dårarna och Den dåliga skolmaten. Och sist, men inte minst, Nyheterna.
Jaha, så det är lågkonjunktur i världen?Massa uppsägningar? Oroligt på börsen?
Vilken otur! Nu har vi svaret på varför alla tittar så hopplöst på oss när vi springer omkring med våra CV och söker jobb...
Och sen fick ju Linn äntligen kolla på sitt favoritprogram Sporten. Eller som hon själv säger: mitt enda långvariga förhållande. Det började i åttan, och fortsätter än idag.. Det ska tydligen vara underbart kravlöst, med kvalitetstid endast sent på vardagskvällarna och klockan 20 på söndagen. Tja, varför inte?
Vår vardag kantas numera, ja förutom tv då, mestadels av jobb. Och jobb. J O B B. Var det någon som sa något om jobb? Åh, vi går mot strömmen och jobbar som mest när det finns som minst pengar i världen. Nåja, alla sätt är ju bra utom dåliga. Inte sant?
Vi har kommit fram till att den enda kontakten vi kommer att ha med varandra den närmaste veckan lär bli via mail. Eller eventuellt i sömnen. Det tär på vårt förhållande att jobba om varandra. MEN, ger inte upp. Aldrig.
Vi kan inget annat än konstatera att detta lilla äventyr vi gett oss ut på, redan har gett oss erfarnheter vi sen kommer bli av med.. Här kommer ett litet, litet axplock av de allra bästa:
- att jobba på lager är fruktansvärt toppen. Du kan se ut hur du vill, lukta hur du vill, vara hur osocial du vill och leka hur mycket du vill att just du är ägare till all den elektronik du just håller på att packa in. Linn koslar sig!
- att vara delägare till en bil (kan man kalla sig så?) gör att man automatiskt lär sig att hantera alltifrån soppatorsk till batteridöd. ( Johanna gjorde Linns dag i fredags då hon tvingade henne att stå på OBS parkering i den pisskalla ösregnet den ynka timme hon hade ledigt mellan sina två jobb, och klura på om startkablarna skulle kopplas plus mot minus, plus mot plus eller inte alls? Johanna hade nämligen glömt att stänga av lyset på bilen, något som är strängligen förbjudet och nästan detsamma som halshuggning)
- Rolit på norska är lungt på svenska. Gissa hur många gånger man behövt förklara sig ur trasslig situationer på grund utav det jädrans ordet? Så numera är det mesta göy (roligt på norska). Ah, varför sjunger inte alla bara samma sång?
- Mångflad på CV:t. Vi kan titulera oss som i princip vad som helst: lagerarbetare/ kassörska/ frukostvärdinna/ bloggerska/ servitris/ alltiallo/ oppvasker/ ryddare/ ortoped/ massör/ direktör/ advokat/ telefonist/ vaktmästare/flygledare/ barnflicka... Typ.
Och nej, bara för att blondinbella tar en liten bloggpaus och stressar ner lite, tänker vi göra tvärtom. Det är ju nu vi har vår stora chans att rusa förbi henne i upploppet om titeln Sveriges mest lästa blogg.
Så snälla ni, fortsätt att läsa precis så som ni gör..
Ha de!
Piffopaff AB ©
Igår bloggade Linn världens roligaste inlägg, helt själv. Dessvärre kan man bara vara inloggad på mcdonalds närverk en timme, sen stängs det ner. Sefyllie hade den timmen gått just som blogginlägget skulle uppdateras. Men vi har lärt oss, att sånt är livet. För, med motgångar föds framgångar tänker vi.
Efter den lilla motgången skulle vi köpa mcflurry till våra sambos, men då städas tydligen glassmaskinen. Så idag förväntade vi oss bara en massa framgång, men än sålänge har den inte gjort sig märkbart synglig.. Men den som väntar på något gott.
Den stora nyheten sen senaste måste väl vara Sofias underbara upptäckt i söndagsförmiddag. För övrigt låg vi och halvsov med tanke på den alkholhaltiga drycken som intagits kvällen förre, när det plötsligt klickar till för Sofia. Det förtäljer historien att vi numera delar hus på med två pigga och hurtiga kinesjänter, som varje mordgon klockan sju kör igång ett race som innehåller allt från dammsugning till kapplöpning, ommöblering och MTV-lyssande. MTV-lyssnade tänker ni, vi som inte har någon TV.
Nej, just det.
Likadant tänker Sofia och utbrister: MEN KINERSERNA TITTAR JU PÅ TV!!!! Flyger upp ur sängen, letar fram en dammig box och scartsladd, kopplar och mixtrar lite. Och så plötsligt... Vi har tv!
Jisses! Det var som julafton och lönedag på samma gång.
Så söndagen ägnade vi åt Stjärnor på is, ICA-reklamen (och nej, vi fattade ingenting. Vad har hänt med snyggLars, och varför sjunger de inte "icas egna varor, som vi gjort själv nanana" längre? Har vi missat något?) Kalla fakta, Parlamentet, Se upp för dårarna och Den dåliga skolmaten. Och sist, men inte minst, Nyheterna.
Jaha, så det är lågkonjunktur i världen?Massa uppsägningar? Oroligt på börsen?
Vilken otur! Nu har vi svaret på varför alla tittar så hopplöst på oss när vi springer omkring med våra CV och söker jobb...
Och sen fick ju Linn äntligen kolla på sitt favoritprogram Sporten. Eller som hon själv säger: mitt enda långvariga förhållande. Det började i åttan, och fortsätter än idag.. Det ska tydligen vara underbart kravlöst, med kvalitetstid endast sent på vardagskvällarna och klockan 20 på söndagen. Tja, varför inte?
Vår vardag kantas numera, ja förutom tv då, mestadels av jobb. Och jobb. J O B B. Var det någon som sa något om jobb? Åh, vi går mot strömmen och jobbar som mest när det finns som minst pengar i världen. Nåja, alla sätt är ju bra utom dåliga. Inte sant?
Vi har kommit fram till att den enda kontakten vi kommer att ha med varandra den närmaste veckan lär bli via mail. Eller eventuellt i sömnen. Det tär på vårt förhållande att jobba om varandra. MEN, ger inte upp. Aldrig.
Vi kan inget annat än konstatera att detta lilla äventyr vi gett oss ut på, redan har gett oss erfarnheter vi sen kommer bli av med.. Här kommer ett litet, litet axplock av de allra bästa:
- att jobba på lager är fruktansvärt toppen. Du kan se ut hur du vill, lukta hur du vill, vara hur osocial du vill och leka hur mycket du vill att just du är ägare till all den elektronik du just håller på att packa in. Linn koslar sig!
- att vara delägare till en bil (kan man kalla sig så?) gör att man automatiskt lär sig att hantera alltifrån soppatorsk till batteridöd. ( Johanna gjorde Linns dag i fredags då hon tvingade henne att stå på OBS parkering i den pisskalla ösregnet den ynka timme hon hade ledigt mellan sina två jobb, och klura på om startkablarna skulle kopplas plus mot minus, plus mot plus eller inte alls? Johanna hade nämligen glömt att stänga av lyset på bilen, något som är strängligen förbjudet och nästan detsamma som halshuggning)
- Rolit på norska är lungt på svenska. Gissa hur många gånger man behövt förklara sig ur trasslig situationer på grund utav det jädrans ordet? Så numera är det mesta göy (roligt på norska). Ah, varför sjunger inte alla bara samma sång?
- Mångflad på CV:t. Vi kan titulera oss som i princip vad som helst: lagerarbetare/ kassörska/ frukostvärdinna/ bloggerska/ servitris/ alltiallo/ oppvasker/ ryddare/ ortoped/ massör/ direktör/ advokat/ telefonist/ vaktmästare/flygledare/ barnflicka... Typ.
Och nej, bara för att blondinbella tar en liten bloggpaus och stressar ner lite, tänker vi göra tvärtom. Det är ju nu vi har vår stora chans att rusa förbi henne i upploppet om titeln Sveriges mest lästa blogg.
Så snälla ni, fortsätt att läsa precis så som ni gör..
Ha de!
Piffopaff AB ©
Dajligt o koseligt!
Ber så hemskt mycket om unskuld för den dåliga uppdateringen. Vi har dragit oss för att skriva, eftersom vi skäms så..
Men det är inte den enda anledningen till att det gått lite trögt här, utan det är snarare att det gått otrögt på jobbfronten.
Vi jobber o kemper på, precis som vi vill ha det.
Dock flänger vi fortfarande rundor på tre-fyra olika ställen och dubbelbokar oss titt som tätt. Men då är enda utvägen en plötslig öroninflamation i högra örat, eller en pappa som fyller sextio.. Man skulle kunna kalla oss mästare på bortförklaringar.
Men vi vill bara berätta att det är fint med oss, vi mår dajligt o har det kempekoseligt. En annan dag ska vi berätta hvis mögelparasiterna som nästan fick oss att återvända till Sverige, eller hvis Linns öroninflamation i högra örat, eller hvis när vi köpte en liter blannevann för 31,50 nok (!!!!!!!), eller när vi leker att vi är Isac från Hipphipp, eller hvis att vi har flott Sverigebesök dessa dagarna, eller när Linn fiskade efter eppel i toastolen, eller om när vi blev tvunga att kludda vår säng, eller när Maria bjöd på kladdkaka, eller vad vi tycker hvis One three hill ( jomen, Johanna gör framsteg i serievärlden), eller hvis höstvädret som håller på att blåsa bort hela Sandefjord från kartan, eller ...
Dessvärre har vi inget internet i vår leilighet, och det gör oss nästan dumma i huvudet ibland.
Ingen blogg, ingen blondinbella, ingen mail, ingen facebook (det är det iofs aldrig för Linn), inga svenska nyheter... Hvis vi känner oss isolerade från omvärlden i vår källare? Icke.
Att stilla vårt internetbehov på McDonlands, måste vara som knark för HivSiv.
Och, nu till det största samtalsämnet de senaste dagarna (förutom bloggen): Vi lurer på att komma hem den 22:a oktober! Kontakta vår sekreterare Sofia (www.rehnwall.blogg.se) för att boka in en träff med oss. Först till kvarn, sefyllie!
Vi tänkte hålla ett litet seminarie på fredagen, där dere är kempevelkomne med sporsmål angående bloggen eller livet i Norge. Vi återkommer med mer exakta tider!
En annan gång, när vi har med tid ska vi ge dere en inblick i våra liv genom lite bilder.. För det finns det gott om. Fina och fula, som vanligt..
Ha de!
PiffoPaff AB ©
/ Piff eller Paff ?
Men det är inte den enda anledningen till att det gått lite trögt här, utan det är snarare att det gått otrögt på jobbfronten.
Vi jobber o kemper på, precis som vi vill ha det.
Dock flänger vi fortfarande rundor på tre-fyra olika ställen och dubbelbokar oss titt som tätt. Men då är enda utvägen en plötslig öroninflamation i högra örat, eller en pappa som fyller sextio.. Man skulle kunna kalla oss mästare på bortförklaringar.
Men vi vill bara berätta att det är fint med oss, vi mår dajligt o har det kempekoseligt. En annan dag ska vi berätta hvis mögelparasiterna som nästan fick oss att återvända till Sverige, eller hvis Linns öroninflamation i högra örat, eller hvis när vi köpte en liter blannevann för 31,50 nok (!!!!!!!), eller när vi leker att vi är Isac från Hipphipp, eller hvis att vi har flott Sverigebesök dessa dagarna, eller när Linn fiskade efter eppel i toastolen, eller om när vi blev tvunga att kludda vår säng, eller när Maria bjöd på kladdkaka, eller vad vi tycker hvis One three hill ( jomen, Johanna gör framsteg i serievärlden), eller hvis höstvädret som håller på att blåsa bort hela Sandefjord från kartan, eller ...
Dessvärre har vi inget internet i vår leilighet, och det gör oss nästan dumma i huvudet ibland.
Ingen blogg, ingen blondinbella, ingen mail, ingen facebook (det är det iofs aldrig för Linn), inga svenska nyheter... Hvis vi känner oss isolerade från omvärlden i vår källare? Icke.
Att stilla vårt internetbehov på McDonlands, måste vara som knark för HivSiv.
Och, nu till det största samtalsämnet de senaste dagarna (förutom bloggen): Vi lurer på att komma hem den 22:a oktober! Kontakta vår sekreterare Sofia (www.rehnwall.blogg.se) för att boka in en träff med oss. Först till kvarn, sefyllie!
Vi tänkte hålla ett litet seminarie på fredagen, där dere är kempevelkomne med sporsmål angående bloggen eller livet i Norge. Vi återkommer med mer exakta tider!
En annan gång, när vi har med tid ska vi ge dere en inblick i våra liv genom lite bilder.. För det finns det gott om. Fina och fula, som vanligt..
Ha de!
PiffoPaff AB ©
/ Piff eller Paff ?
Och som man säger..
Vår vardag stavas numera, kort och gott, JOBB. Underbart!
Idag har vi invigt vår karriär som frukostvertinnor, och de ni, det är vad vi kallar dajligt.. Eller koseligt om så vill.
Vårt nya koseliga helgjobb innebär tidiga mornar, och som man säger: När en ny dörr öppnas, stängs en annan. Eller hur var det nu? Nåja.
Dörren som stängdes igen för oss var dörren till Cactus, Sandefjords största (?) och enda uteställe. Synd! Dörren som oppnades däremot, var dörren till Norges näst äldste hotel (ano 1690 reds. anm) och även till en kempegreat frukost som vi kommer att få ta del av. Vi har inte varit såhär mätta sen vi kom till Norge.
Och inte nog med det, vi fick en bonusmormor på köpet. Så koseligt så! Hon försåg oss med c-vitaminer så att de sprutade c ur öronen. Och som man säger: mammor, ni kan koppla av nu..
Regnmolnen har under de senatse dagarna intagit vårt annars så soliga Sandefjord. Och som man säger: Med regnet kommer pengarna!
Det tog oss nästan tre veckor att förstå, att trots att vi bytt land går det INTE att dricka öl eller om så vill vin dagen innan jobb. Och ja, vi är nöjda med den insikten. Och som man säger: Akkurat som man bäddar får man ligga (fråga Linn).
Trots att Norge är kempegöy, trenger vi ett hembesök inom en snar framtid. Vi lurar på vår första hemresa, men har dessvärre svårt att finna ett datum som känns fint. Men ta de rolit, vi kommer!!! Och som man säger: Bromölla finns ju kvar..
I helgen blir det jobb som sagt.
Ha de!
PiffoPaff AB ©
Och som man säger..
Idag har vi invigt vår karriär som frukostvertinnor, och de ni, det är vad vi kallar dajligt.. Eller koseligt om så vill.
Vårt nya koseliga helgjobb innebär tidiga mornar, och som man säger: När en ny dörr öppnas, stängs en annan. Eller hur var det nu? Nåja.
Dörren som stängdes igen för oss var dörren till Cactus, Sandefjords största (?) och enda uteställe. Synd! Dörren som oppnades däremot, var dörren till Norges näst äldste hotel (ano 1690 reds. anm) och även till en kempegreat frukost som vi kommer att få ta del av. Vi har inte varit såhär mätta sen vi kom till Norge.
Och inte nog med det, vi fick en bonusmormor på köpet. Så koseligt så! Hon försåg oss med c-vitaminer så att de sprutade c ur öronen. Och som man säger: mammor, ni kan koppla av nu..
Regnmolnen har under de senatse dagarna intagit vårt annars så soliga Sandefjord. Och som man säger: Med regnet kommer pengarna!
Det tog oss nästan tre veckor att förstå, att trots att vi bytt land går det INTE att dricka öl eller om så vill vin dagen innan jobb. Och ja, vi är nöjda med den insikten. Och som man säger: Akkurat som man bäddar får man ligga (fråga Linn).
Trots att Norge är kempegöy, trenger vi ett hembesök inom en snar framtid. Vi lurar på vår första hemresa, men har dessvärre svårt att finna ett datum som känns fint. Men ta de rolit, vi kommer!!! Och som man säger: Bromölla finns ju kvar..
I helgen blir det jobb som sagt.
Ha de!
PiffoPaff AB ©
Och som man säger..
