Lågkonjuktur, någon?!
Hej hopp.
Igår bloggade Linn världens roligaste inlägg, helt själv. Dessvärre kan man bara vara inloggad på mcdonalds närverk en timme, sen stängs det ner. Sefyllie hade den timmen gått just som blogginlägget skulle uppdateras. Men vi har lärt oss, att sånt är livet. För, med motgångar föds framgångar tänker vi.
Efter den lilla motgången skulle vi köpa mcflurry till våra sambos, men då städas tydligen glassmaskinen. Så idag förväntade vi oss bara en massa framgång, men än sålänge har den inte gjort sig märkbart synglig.. Men den som väntar på något gott.
Den stora nyheten sen senaste måste väl vara Sofias underbara upptäckt i söndagsförmiddag. För övrigt låg vi och halvsov med tanke på den alkholhaltiga drycken som intagits kvällen förre, när det plötsligt klickar till för Sofia. Det förtäljer historien att vi numera delar hus på med två pigga och hurtiga kinesjänter, som varje mordgon klockan sju kör igång ett race som innehåller allt från dammsugning till kapplöpning, ommöblering och MTV-lyssande. MTV-lyssnade tänker ni, vi som inte har någon TV.
Nej, just det.
Likadant tänker Sofia och utbrister: MEN KINERSERNA TITTAR JU PÅ TV!!!! Flyger upp ur sängen, letar fram en dammig box och scartsladd, kopplar och mixtrar lite. Och så plötsligt... Vi har tv!
Jisses! Det var som julafton och lönedag på samma gång.
Så söndagen ägnade vi åt Stjärnor på is, ICA-reklamen (och nej, vi fattade ingenting. Vad har hänt med snyggLars, och varför sjunger de inte "icas egna varor, som vi gjort själv nanana" längre? Har vi missat något?) Kalla fakta, Parlamentet, Se upp för dårarna och Den dåliga skolmaten. Och sist, men inte minst, Nyheterna.
Jaha, så det är lågkonjunktur i världen?Massa uppsägningar? Oroligt på börsen?
Vilken otur! Nu har vi svaret på varför alla tittar så hopplöst på oss när vi springer omkring med våra CV och söker jobb...
Och sen fick ju Linn äntligen kolla på sitt favoritprogram Sporten. Eller som hon själv säger: mitt enda långvariga förhållande. Det började i åttan, och fortsätter än idag.. Det ska tydligen vara underbart kravlöst, med kvalitetstid endast sent på vardagskvällarna och klockan 20 på söndagen. Tja, varför inte?
Vår vardag kantas numera, ja förutom tv då, mestadels av jobb. Och jobb. J O B B. Var det någon som sa något om jobb? Åh, vi går mot strömmen och jobbar som mest när det finns som minst pengar i världen. Nåja, alla sätt är ju bra utom dåliga. Inte sant?
Vi har kommit fram till att den enda kontakten vi kommer att ha med varandra den närmaste veckan lär bli via mail. Eller eventuellt i sömnen. Det tär på vårt förhållande att jobba om varandra. MEN, ger inte upp. Aldrig.
Vi kan inget annat än konstatera att detta lilla äventyr vi gett oss ut på, redan har gett oss erfarnheter vi sen kommer bli av med.. Här kommer ett litet, litet axplock av de allra bästa:
- att jobba på lager är fruktansvärt toppen. Du kan se ut hur du vill, lukta hur du vill, vara hur osocial du vill och leka hur mycket du vill att just du är ägare till all den elektronik du just håller på att packa in. Linn koslar sig!
- att vara delägare till en bil (kan man kalla sig så?) gör att man automatiskt lär sig att hantera alltifrån soppatorsk till batteridöd. ( Johanna gjorde Linns dag i fredags då hon tvingade henne att stå på OBS parkering i den pisskalla ösregnet den ynka timme hon hade ledigt mellan sina två jobb, och klura på om startkablarna skulle kopplas plus mot minus, plus mot plus eller inte alls? Johanna hade nämligen glömt att stänga av lyset på bilen, något som är strängligen förbjudet och nästan detsamma som halshuggning)
- Rolit på norska är lungt på svenska. Gissa hur många gånger man behövt förklara sig ur trasslig situationer på grund utav det jädrans ordet? Så numera är det mesta göy (roligt på norska). Ah, varför sjunger inte alla bara samma sång?
- Mångflad på CV:t. Vi kan titulera oss som i princip vad som helst: lagerarbetare/ kassörska/ frukostvärdinna/ bloggerska/ servitris/ alltiallo/ oppvasker/ ryddare/ ortoped/ massör/ direktör/ advokat/ telefonist/ vaktmästare/flygledare/ barnflicka... Typ.
Och nej, bara för att blondinbella tar en liten bloggpaus och stressar ner lite, tänker vi göra tvärtom. Det är ju nu vi har vår stora chans att rusa förbi henne i upploppet om titeln Sveriges mest lästa blogg.
Så snälla ni, fortsätt att läsa precis så som ni gör..
Ha de!
Piffopaff AB ©
Igår bloggade Linn världens roligaste inlägg, helt själv. Dessvärre kan man bara vara inloggad på mcdonalds närverk en timme, sen stängs det ner. Sefyllie hade den timmen gått just som blogginlägget skulle uppdateras. Men vi har lärt oss, att sånt är livet. För, med motgångar föds framgångar tänker vi.
Efter den lilla motgången skulle vi köpa mcflurry till våra sambos, men då städas tydligen glassmaskinen. Så idag förväntade vi oss bara en massa framgång, men än sålänge har den inte gjort sig märkbart synglig.. Men den som väntar på något gott.
Den stora nyheten sen senaste måste väl vara Sofias underbara upptäckt i söndagsförmiddag. För övrigt låg vi och halvsov med tanke på den alkholhaltiga drycken som intagits kvällen förre, när det plötsligt klickar till för Sofia. Det förtäljer historien att vi numera delar hus på med två pigga och hurtiga kinesjänter, som varje mordgon klockan sju kör igång ett race som innehåller allt från dammsugning till kapplöpning, ommöblering och MTV-lyssande. MTV-lyssnade tänker ni, vi som inte har någon TV.
Nej, just det.
Likadant tänker Sofia och utbrister: MEN KINERSERNA TITTAR JU PÅ TV!!!! Flyger upp ur sängen, letar fram en dammig box och scartsladd, kopplar och mixtrar lite. Och så plötsligt... Vi har tv!
Jisses! Det var som julafton och lönedag på samma gång.
Så söndagen ägnade vi åt Stjärnor på is, ICA-reklamen (och nej, vi fattade ingenting. Vad har hänt med snyggLars, och varför sjunger de inte "icas egna varor, som vi gjort själv nanana" längre? Har vi missat något?) Kalla fakta, Parlamentet, Se upp för dårarna och Den dåliga skolmaten. Och sist, men inte minst, Nyheterna.
Jaha, så det är lågkonjunktur i världen?Massa uppsägningar? Oroligt på börsen?
Vilken otur! Nu har vi svaret på varför alla tittar så hopplöst på oss när vi springer omkring med våra CV och söker jobb...
Och sen fick ju Linn äntligen kolla på sitt favoritprogram Sporten. Eller som hon själv säger: mitt enda långvariga förhållande. Det började i åttan, och fortsätter än idag.. Det ska tydligen vara underbart kravlöst, med kvalitetstid endast sent på vardagskvällarna och klockan 20 på söndagen. Tja, varför inte?
Vår vardag kantas numera, ja förutom tv då, mestadels av jobb. Och jobb. J O B B. Var det någon som sa något om jobb? Åh, vi går mot strömmen och jobbar som mest när det finns som minst pengar i världen. Nåja, alla sätt är ju bra utom dåliga. Inte sant?
Vi har kommit fram till att den enda kontakten vi kommer att ha med varandra den närmaste veckan lär bli via mail. Eller eventuellt i sömnen. Det tär på vårt förhållande att jobba om varandra. MEN, ger inte upp. Aldrig.
Vi kan inget annat än konstatera att detta lilla äventyr vi gett oss ut på, redan har gett oss erfarnheter vi sen kommer bli av med.. Här kommer ett litet, litet axplock av de allra bästa:
- att jobba på lager är fruktansvärt toppen. Du kan se ut hur du vill, lukta hur du vill, vara hur osocial du vill och leka hur mycket du vill att just du är ägare till all den elektronik du just håller på att packa in. Linn koslar sig!
- att vara delägare till en bil (kan man kalla sig så?) gör att man automatiskt lär sig att hantera alltifrån soppatorsk till batteridöd. ( Johanna gjorde Linns dag i fredags då hon tvingade henne att stå på OBS parkering i den pisskalla ösregnet den ynka timme hon hade ledigt mellan sina två jobb, och klura på om startkablarna skulle kopplas plus mot minus, plus mot plus eller inte alls? Johanna hade nämligen glömt att stänga av lyset på bilen, något som är strängligen förbjudet och nästan detsamma som halshuggning)
- Rolit på norska är lungt på svenska. Gissa hur många gånger man behövt förklara sig ur trasslig situationer på grund utav det jädrans ordet? Så numera är det mesta göy (roligt på norska). Ah, varför sjunger inte alla bara samma sång?
- Mångflad på CV:t. Vi kan titulera oss som i princip vad som helst: lagerarbetare/ kassörska/ frukostvärdinna/ bloggerska/ servitris/ alltiallo/ oppvasker/ ryddare/ ortoped/ massör/ direktör/ advokat/ telefonist/ vaktmästare/flygledare/ barnflicka... Typ.
Och nej, bara för att blondinbella tar en liten bloggpaus och stressar ner lite, tänker vi göra tvärtom. Det är ju nu vi har vår stora chans att rusa förbi henne i upploppet om titeln Sveriges mest lästa blogg.
Så snälla ni, fortsätt att läsa precis så som ni gör..
Ha de!
Piffopaff AB ©
Kommentarer
Trackback
