Highschool Musical o Miami!
Jag är helt exalterad. Jag vet helt enkelt inte i vilken ände jag ska börja. Highschoolmusical på riktigit igårkväll, Miami på lördag o gospel (som inte var något vidare, men det förtäljer inte historien) och så 20 grader varmt o värsta sommaren idag. Jeezez.
Men för att ta det hela i tur och ordning: Igårkväll blev jag alltså, helt oplanerat, medbjuden på highschool Musical på riktigt. Det var en musikal som sattes upp av Philadelphias highschool o som varje år vinner priser för att de är så himla bra. Och jag kan inte annat än hålla med faktiskt. Satt med ett leende på läpparna alla tre timmarna och bara önksade att jag fått ett pytteynka jättelite musikaliskt anlag. Men nej.
Och så en liten 7 dagars Miamitrip på det. Det är nästam för bra för att vara sant! Men som Ida säger, vi ska inte ta ut något i förskott. Lika bra att hålla andan tills planet landar i Florida alltså.
Det kommer förmodligen vara vi o alla andra 325 milijoner dollar amerikaner som just den veckan lyckas fira easter o ha lov som kommer trängas där nere. Men när vi inte ränner rundor o turistar oss, tänkte vi ändå ligga mest på beachen o checka kändisar. M M M.
Och jag som varken har sandaler, solkräm, snygg bikini eller allt annat med mig som hör en glassarsemester till. Typiskt att jag måste köra till Mallen imorn och shopaholica mig lite. Rackarns.
Och så gospelkonserten som vi sett fram emot hela dagen. Det blev mest pankaka av den, kan det föresten bli annat när en ensam kvinna utan sångröst och med förinspelad musik ska sjunga gospel? Nej, så det blev ingen baby there i´ant no mountaion high enouge dirket...
Vi smet ut efter en timme o körde till Antropologie istället. Världens kanske bästa kläd-och-annat-affär. Tänk er indiska blandat med snyggare kläder, finare inredning o bättre böcker o godare dofljus. Och ja, priset blir tyvärr därefter.
Men vi snackar helt klart inspiration på toppnivå.
Om ni undrar så försökte jag bara slå rekord i längsta blogginlägg någonsin. Jag tror inte jag slog Linns Trysil-inlägg tyvärr.
Byebye.
/ PiffoPaff AB ©
Johanna
Johanna och chokladfabriken.
Choklad står på schemat varje dag. Inte vilka sjaskiga kexchoklad o twix som helst, utan riktiga praliner. Förra veckan åt jag t e x en Obama-pralin. Det tillverkades bara 100 samanlagt, 50 fick Obama o resten slank ner i min mage. Ungefär. Och ja, den riktiga Obama såklart. Jag är ju faktiskt i amerikat.
Och idag bakade vi en sjuk chok(g)ladtårta. Här kommer receptet (helt 100% utan överdirft)
* 1200 gram smör. Nej, inte margarin.
* 24 ägg
* 2 kg ren choklad.
och så in i ugnen. Klaaart.
Men jag springer varje dag. Ni kan vara lugna. Jag har tom köpt snygga springabyxor i en outlet. Jodå, så det går bra.
Jag är bara fortfarande så fascinerad av all denna choklad som omger mig varje dag.
Det var bara det.
Byebye!
/PiffoPaff AB ©
Willy Wonka
Ingen picture time denna gången.
Nu har jag fått rosor på kinden o solsken i blick. Här i Phoenixville är våren påväg (vilket den varit sen jag kom i och för sig) riktigt ordentligt. Knoppar på träden o solsken varenda dag. Nästan för bra för att vara sant..!
Och så har mamsen o systern återvänt hem till Svedala. Att säga hejdå är det tråkigaste jag vet, men det går lättare o lättare för varje gång. Men jag känner i lilltån att sommaren kommer bli fantastisk. Att träffa alla nära o kära hemkomna från jordens alla hörn (framförallt de nordligaste då) kommer utan tvekan att få mig att fälla en tår. På tal om tår.
Och så försökte Central Park övertala mig att flytta till New York i lördags. Parken visade sig från sin allra bästa sida och jag föll pladask. Jag älskar parken, och staden, o en vacker dag ska jag strosa runt där med min alldeles egna Aiden, precis som Carrie.. (Carro, du får gärna göra oss sällskap om du vill)
Bye bye.
/PiffoPaff AB ©
Picture time 2!!!
Picture time!!!
Hemma igen..
Och så var man hemma från kläppen. Vilken vecka!
Eller ja, så skulle det stått om jag varit där där resten av gänget är. Men nej, här sitter jag på andra sidan atlanten..
Och har det faktiskt toppenbra jag med! (bara jag inte tänker för mycket på den gågna veckan i kläppen)
Igår var det outleternas dag skulle man kunna säga. Jag spenderade en del, något jag har blivit duktigt bra på här borta.
Men vad gör man inte när de slänger snygga converseskor, träningskläder (jodå, springkläder stämmer bra) och snygga skjorter över en? Tackar o tar emot såklart!
Och så kommer det Sverigebesök i veckan, o så blir det NYC i helgen o så förhoppningsis LA o San Fransisco i april o så blir det varmt o kusten o sommar o goda drinkar o maxi o bebis (inte för mig nej) o strandsoccer o jorden runt o gud vet vad.
19 är en bra ålder.
Byebye.
/Piffopaff AB ©
Johanna
Emma o Linn o Sarah o Lisa Su o Carro o Sandra o Patricia o alla: Jag saknar er!!!
Sommartid hejhej.
Här har det hunnit bli sommar. Eller i alla fall om man ska rätta sig efter tiden. Vi gjorde klassikern o glömde skruva om klockan. Men nu är det alltså fem timmar som skiljer oss åt.
Och här är varmt o skönt. Frukost på altanen funkar utmärkt. Och att vakna av fågelkvitter känns helt okej.
Jag gillar värme, så enkelt är det.
Sen har jag lite beslutsångest angående mitt sätt att hålla kontakt med resten av världen. Dels bloggar (fantatsikt ord, heter blog på engelska) jag lite oregelbundet, men inte nog med det. Jag mailar, skypear, ringer, sms:ar, facebookar och gud vet vad. Och inte nog med det, jag har blivit medlem i resdageboken.se också.
Vad hände med brevduvan?
Och sen är det konstigt, att man måste åka till amerika för att äta den enligt resten av världen svenskaste maten man kan äta. Köttbullar, potatismos, brun sås och lingonsylt. Den kombinationen är tämligen nykommen för mig. Men än så länge har jag redan ätit den på flyplanet, hos min nya familj och hos vänner.
Byebye.
PiffoPaff AB ©
Trysil!
så tänkte jag berätta lite om hur det är att befinna sig på lite kallare breddgrader.
Vintern va planerad och efterlängtad. Ellinor och jag skulle till St.Anton och säsonga där.
Jag skulle glassa upp alla mina pengar ifrån den "annorlunda" hösten i Sandefjord.
Dock blir livet inte alltid som man har tänkt sig.
Efter ett mail till ett ny öppnat Radisson SAS hotell i Trysil(?)
så ringde telefonen och på 1min
hade vi boende och jobb i Nordens största skidort.
Att åka ner till St.Anton utan boende eller något jobb
kändes då lite onödigt. Snö som snö liksom =)
Vi tog vår(?) 240, även kallad Marie och körde hit.
Vi bor i ett stort hus 7min från backen.
Ellinor och jag bodde där själva första månaden medans alla
andra säsongare bor packade som sillar.
Sen kom det fram att vår nya chef skulle flytta in.
Jajo det va ju bara att gilla läget.
Dock va det svårare att gilla läget när de trycker in två till, så nu har vi fullt hus.
Våra nya huskompisar är:
Mohammed, Abdal och Thahar.
Hotellet vi städer på är hur fint som helst.
Om någon vill komma hit och hälsa på oss över påsk och bo på
hotellet så är det bara att hosta upp 25 000 för ett "litet" dubbelrum.
Det är overkligt rika människor.
Finns alltid minst en louis vuitton väska, iphone, och chanel saker i alla rum.
Om de har barnen med sig så äger de
både ett PSP, DS och en dator. Vad hände med sagoböcker?
Jag vill med vara rik.
På tal om pengar så har mina ifrån i höstas kommit till användning.
Ett par nya skidor, byxor, hjälm och googels.
Det kostar att vara på topp.
Jon Olsson är och hänger i parken typ på heltid.
Slipar på sitt monsterhopp.
Han är Inte ful.
KK = KändisKär
Ellinor och jag har max varit ifrån varandra 4t och 25 mi sen vi kom hit.
Det är helt underbart =)
Känns bra att ha bloggat av sig lite. Borde göra det lite oftare.
Skypade med Johanna igår.
Kändes helt overkligt bra att se och höra henne.
Jag Saknar Dig !!!
Varma ( kalla -18 ) kramar från Trysil
PiffoPaff AB ©
Vinter igen!
Sedan sist har det hunnit vara varm vår och kall vinter. Det sistnämnda anlände igår med dunder och brak. Eller i alla fall med storm. Så nu är det vitt vinterlandkap, och jag som ville ha vår.
Men, enligt min egenhändigt gjorda statistikundersökning av vädret, säger den mig att det kan vända snabbare än man någonsin kunnat ana. Så jag är optimistisk..
Nu går en del av min lediga tid till o styra upp en San Fransisco/Sacramento-trip om någon månad eller så. Det känns spännande och så skoj.
Och så går resten av tiden åt till o fundera på hur kul gänget kommer ha i kläppen nästa vecka. Bara för mig att slå av alla känslor helt enkelt. Det ska nog gå bra, jag får väl åka till N.Y eller något istället. Ha ha.
Bye bye.
/Piffopaff AB ©
Johanna
Ps. Kalle, hoppas inte du har för mycket att göra på jobbet så du inte hinner läsa här.
